Veterinärbesök

Matte tog med mig till veterinären idag. Först fick jag ingen mat, har inte fått något att äta sen igår kväll. Sen fick jag inte gå ut heller, utan matte stängde in mig i tvättstugan! För att hon och husse skulle få sova, sa hon! Jag blev riktigt förnärmad. Och sen verkade de inte fatta när jag bad om mat, eller att de skulle släppa ut mig så jag fick fånga en fet sork, utan jag fick stanna inne utan mat.

Inte nog med det! Sen petade hon in mig i kattburen och tog mig ut till bilen. Men jag protesterade hela vägen till veterinären. I och för sig var det ganska spännande. Väl framme fick jag komma ut och en sköterska vägde mig. 6,8 kg! Stämpel överviktig fick jag och de sa jag måste banta... undrar vad det är, om det går att äta och om det är gott?

Öronen undersöktes, det är någon slags infektion i blodkärlen som uppstår just när det är kallt. Kan behandlas med kortison lokalt eller med tabletter. Mattes reaktion var: Jag ger inte den här katten tabletter, det går inte! Men när jag fått lugnande för min öronmärkning ska de även rensa såren och raka området. Vilket de gjorde, men de fick även skära bort död vävnad från öronen och sen... sen satt de på mig en dumstut, eller krage för att jag inte skulle skrapa i mina såriga öron.

Jag var smartare än dem! Fick av den förhatliga kragen innan matte hann köra ut från parkeringen! Ha!

Dock satte matte på den hemma igen, men en timme senare hade jag krånglat av den igen. Matte försökte lite halvhjärtat att sätta på den men gav upp, för jag for runt som en kula i ett flipperspel och rusade på allt när jag hade den på mig.

Senare fick jag lite 'bantningsmat' och den gick i mig utan problem, så matte hoppas jag kommer fortsätta äta den.

Chewie har fått vara instängd större delen av eftermiddagen/kvällen, för han ska alltid slicka på mig så fort matte vänder ryggen till. Men jag vet att matte är jättetrött på att höra honom skälla och gnälla hela tiden.

Jag orkar inte ens gå runt och jama, även om jag rusar till dörren och vill ut så snart någon rör sig hemma, men ingen släpper ut mig. Matte sa att jag skulle få vara inne i TVÅ veckor, men jag hoppas kunna gå ut lite tidigare... kanske någon dag, men jag måste in på natten.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0